I måndags var jag ju iväg å tittade på en häste för ridskolan.Å nu tänkte jag berätta om det här lilla äventyret.
Från början skulle Stina hänga med men då hon hade hemtenta så hade hon inte riktigt tid med det. Å då jag inte riktigt var säker på hur morgondagen skulle bli, åkte jag iväg själv.
Hästen var i Tidaholm en timmes res väg från Skara, 9 mil enkel väg! Då jag aldrig har vart i Tidaholm, fick jag en vägbeskrivning av försäljaren. Den var bra körde aldrig fel, men jag fick ändå ringa till min vän Lillemor,som bor i krokarna, å fråga om jag var på rätt spår och även till försäljaren en gång. Stallet låg verkligen i världens ände å mörkt var det. Men fram kom jag!
Väl visade de hästen när de red å sen fick jag känna på henne. Men hon sparkade bakut vid galopp fattningar. Men det hade ju hon aldrig gjort, på ett tag...Bara när hon hade kommit för en vecka sen.
Hästen var mycket trevlig förutom bakutsparkarna. Men var tyvärr inget för våran ridskola. Fick även provrida en annan häst,en yngre men som tydligen skulle va lugnare å ha bättre huvud.Om några år skulle den säkert vara bra,men inte nu.
Sen var det bara sätta sig i bilen å åka 9 mil till.SUCK! Hade ju redan kört upp till Skara denna dag,så det blev mycket bilåkande denna dag.
Efter en stund i bilen behövde jag gå på toa å svängde in på en mack strax innan Falköping. Toan låg så jag var tvungen att gå igenom en restaurang,å där satt väl några av byns invånare,alla karlar. Å in kommer jag en utböling,oj oj vad jag blev utittad!Allas huvud vändes mot mig. Samma sak var det när jag gick ut. Hallå, har de aldrig sett en tjej i ridkläder?!
 Inne på själva macken, var värsta orginalet inne å handlade!En gammal bonde i sletna skitna kläder.
Var lite nervös när jag skulle köra hem. Tänk om jag skulle få stopp på den här ensliga mörka vägen.
Jag kom ialla fall hem säkert. Väldigt trött å hungrig. Hade åkt hemifrån vid fem å var hemma igen vid halv tio. Det blev en väldigt lång dag.
Jag rekomenderar att inte åka iväg å titta på häst själv å inte så långt. Fick den uppenbarelsen när jag satt i bilen, en liten flicka på väg till ett stall till okända människor åkandes på regniga mörka vägar.
Jaja,ibland gör man sjuka saker!