Så här har jag skrivit på min inledning till min affärsplan.Det är ungefär hur mitt hästliv har sett ut hittils i stora drag.Tror ni det duger?Är inte helt klar med inledningen,ska till lite andra saker...Men det är det här ni får läsa.;)

När jag var tio år så köpte jag min första Basjkirhäst. Mina föräldrar hade hittat en annons med Basjkirhästar tillsalu. Och då det sades att allergiker skulle klara av dessa hästar bestämde vi oss för att försöka, pappa är allergisk och har även astma. Vi hade tur och fick köpa den sista av de 20 hästar som importören tagit in från Uralbergen i Ryssland.Det här var en av de 20 första basjkirhästar som kom till Sverige.
I början av maj kom Bamse, som vi döpte honom till, från Jokkmokk och lyckan var fullständig. Ännu bättre blev det när pappa visade sig tåla honom.
1993 var året då Bamse kom till gården. Och på gården tre mil från Göteborg finns det fortfarande Basjkirer.Förutom att haft egen häst sedan 1993 och började rida på ridskola 1990, så har jag gått på treårigt naturbruk där jag läste hästhållning.
Efter de tre åren åkte jag och en kompis och jobbade i några månader på Irland som hästskötare i hoppstall. När jag kom hem igen jobbade jag nästan i ett år i ett Islandshäststall.
År 2005 i april var jag med om en ridolycka och fick en förvärvad hjärnskada. Då blev jag sjukskriven och fick rehabiliteras tillbaka. Det var då tanken väcktes om att jobba med rehabilitering till häst.Så sen när jag började arbetsträna sökte jag mig till Göteborgs Handikappridklubb, som man hör på namnet håller på med handikappridning och rehabilitering av människor. Där jobbar också en sjukgymnast och tar emot remissbarn som får ha en del av sin sjukgymnastik där.
Där är jag fortfarande kvar, från att ha hjälpt sjukgymnasten och varit ledsagare åt patienter, jobbar jag nu där varje lördag och då har jag bland annat två egna integrerade grupper. Men på grund av att jag går i skolan kan jag inte jobba fler dagar i veckan men när jag är hemma och det behövs hjälp hoppar jag in.